Skriven av 12:24 Artiklar, Kultur

Trubadurkulturen och den svenska vissången

Kristnandet av Europa under medeltiden medförde att vår världsdel i hög grad enades i en gemensam kultursfär. Ett viktigt centrum för denna kultursfär var Provence. Den provensalska litteraturen, riddaridealet och trubadurkulturen kom att utvecklas till en alleuropeisk kulturyttring som i flera avseenden definierar den europeiska identiteten än idag.

Provinsen Provence i sydöstra Frankrike var under medeltiden underkastat flera folk och kungadömen; bland annat burgunder, Tysk-romerska riket och Aragonien, innan Frankrike slutligen lyckades befästa sin överhöghet. Trots detta kunde Provence länge hävda sin autonomi och styrdes av de inhemska grevarna.

Provence utgör en del av Occitanien, det forna land i södra Frankrike, nordvästra Italien och norra Spanien där occitanska talas. (Provensalska är en dialekt av occitanska även om det förr användes som en benämning för hela det occitanska språket.) Dess tidiga befolkning utgjordes av iberer och ligurer, vilka sedermera underkuvades av kelter och goter.

Det som förenade och smälte samman Occitaniens folk under antiken var att de enades i sitt motstånd mot romarriket, för vilket de blev kända vida omkring. När de ändå hamnade under romersk överhöghet, så reste de under många århundraden ständiga uppror mot ockupationsmakten. Självständigheten kom när Västrom föll år 476. Då var Occitanien redan kristnat men upprätthöll en fornkyrklig variant av kristendomen som värdesatte folklig bibelläsning och var kompatibel med de inkommande goternas germanska kristendom. Att folket studerade bibeln fungerade som en demokratisk spärr mot korrupta prästerskap, eftersom dessa förhindrades att pådyvla folket läror som saknade bibliskt stöd.

Även efter kristnandet värnade Occitanien sitt oberoende och blev snart känt för sitt motstånd mot påvedömet. Legenden förtäljer till och med att när den katolska kyrkan började göra framstötar på de brittiska öarna i början av 500-talet, så valde tre av kung Arturs riddare – Parsifal, Galahad och Bors – att fly med den heliga Graal och Ödets spjut till Montsalvat i Occitanien för att finna en fristad. I slutet av 500-talet lyckades dock påvedömet göra Occitanien formellt katolskt, men landet kunde tack vare sin höga bibelkännedom ändå bibehålla en hög grad av religiös självständighet och utgöra ett centrum för ”kättarrörelser” ända fram till 1300-talet.

Det här är en prenumerantexklusiv artikel. För att läsa den måste du teckna en prenumeration eller logga in. Du kan välja om du vill få hem tidningen i brevlådan eller bara läsa den digitalt.

(Visited 51 times, 1 visits today)