Skriven av 11:06 Artiklar, Krönika

Glad midsommar

Idag är det Dagen. Den viktigaste för oss svenskar. Midsommarafton, äntligen. Här en hälsning från redaktören, som snart packar ihop, släcker ner och åker hem.

Detta blir första midsommaren i Sverige på några år. I Tyskland, som jag bodde i tills för ett år sedan, firade man inte som vi. Inte ens att ta sig till Svenska kyrkans firande i Berlin kändes ”som hemma”. Men nu är det alltså dags…

Fast det var ju det här med corona. Jag tillhör den skara som tror på viruset och dess förmåga att göra livet surt för oss – till och med dräpa oss om det vill sig riktigt illa – så jag tar det säkra före det osäkra. Det blir inget stor firande, bara lite mat och trevligt sällskap med ett fåtal vänner. För egen del gör det heller inget, jag är inte så förtjust i stora folksamlingar och (som det känns) påtvingad festlighet.

Dock är det lite tråkigt för sonen, även om han är i den åldern där små grodorna känns pinsamt och ännu mer pinsamt att behöva ha farsgubben i släptåg. Jag vet själv hur det var så jag har överseende.

Men låt oss se glaset som halvfullt. De stora firandena är inställda vilket gör att de små familjära kommer ske i legio. Ovant för vissa, efterlängtat för andra. Några familjer här och där, tiotusentals små majade stänger på gräsmattor runt om. Det låter bra tycker jag.

Det viktiga av allt är att vi firar på ett sätt som frambringar leenden och skratt. Om du anser att ”det inte går att fira utan snaps” så ska du inte ha snaps. Om du däremot tycker att det inte spelar någon roll om flaskan står på hyllan, så kan du ta dig en jäkel. Glädje, mina vänner … leenden och skratt – gemytligt är ledordet.

Glad midsommar!

(Visited 203 times, 1 visits today)