Skriven av 09:03 Artiklar, Krönika

På spaning efter svensk kultur

Det finns ingen svensk kultur. Detta kan vara väl värt att komma ihåg om man känner sig alltför stursk någon gång emellanåt. Gång på gång har våra makthavare i sin godhet och omtanke tålmodigt förklarat detta för oss.

Historikern Ingrid Lomfors menade år 2016, när hon var ordförande för Forum för levande historia, under ett uppmärksammat anförande att det inte finns någon inhemsk svensk kultur. Hon är ju trots allt historiker, så hon om någon borde ju veta. Säkerligen backar hennes historikerkollega Henrik Arnstad upp henne. 

Mona Sahlin, denna kroniskt otursförföljda toppolitiker är välkänd för sitt uttalande om att vi svenskar är avundsjuka på invandrarna i vårt land för att de har en så rik och spännande kultur. I bjärt kontrast har vi arma svenskar bara ”midsommar och sådana töntiga saker”. I sanning är det synd om oss. Vad är väl en dans runt en midsommarstång i jämförelse med skojfrisk taharrush?

Låt oss heller inte glömma vår käre landsfader Fredrik Reinfeldt som rätt och riktigt konstaterade att ursvenskt är bara barbariet, resten av utvecklingen har kommit utifrån. Vi ska vara glada över att vi har så välutbildade och kunniga politiker och offentliga experter i Sverige, annars hade vi kunnat få för oss att vi har en kultur värd att bevara och försvara.

Det här är en prenumerantexklusiv artikel. För att läsa den måste du teckna en prenumeration eller logga in. Du kan välja om du vill få hem tidningen i brevlådan eller bara läsa den digitalt.

(Visited 267 times, 1 visits today)