Skriven av 14:09 Sverige

Anders Lindberg: Det är okej när vi gör det

Polarisering är inte bra, menar Aftonbladets Anders Lindberg. Däremot får man angripa människor som inte tycker som han.
Anders Lindberg

Jag tänkte inleda den här texten med att påminna lite om vad svensk vänster är för ena figurer. Det är lätt att det glöms bort när de nu oroat bölar över ”högerextremt våld” i samband med Kapitoliumhändelserna.

Ockupationer, stenkastning och bränder

Vi minns bilderna från i våras då Black lives matter arrangerade sin första demonstration i Stockholm. Efter att i några timmar sprungit runt och ropat politiska budskap om svart makt, polisens nedrighet och ett rasistiskt samhälle försökte en grupp med konststycket att storma slottet. Det var fram emot kvällskvisten och många av uppviglarna hade då redan gått hem så man lyckades inte. Istället stod man och skrek en stund vid slottet innan man gav upp. Målsättningen var klar. Blod skulle flyta och en av de starkaste symbolerna för Sverige skulle ockuperas.

Vi som minns längre tillbaka kommer ihåg hur Antifascistisk aktion (Antifa) ockuperade Dagens Nyheters redaktion med målsättningen att få ett politiskt uttalande publicerat. Ockupationen ägde rum 1994. Samma år la nätverket mycket möda åt att elda upp valstugor för Ja till EU.

Vi har också sett hur Antifa tillsammans med grupper som Rättvisepartiet Socialisterna, Ung Vänster och ibland Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund år efter år försökt stoppa politiska möten som arrangerats av exempelvis Sverigedemokraterna. Syftet har varit att skrämmas och hindra offentliga yttranden. Ofta har de nöjt sig med att stå bakom polisavspärrningar och försökt överrösta talarna. Har de varit några fler har de angripit polisen och har de varit riktigt många har de handgripligen försökt stoppa torgmötena med våld. Stenkastning, bomber och våld var varit deras arbetsmetod.

Vänstern har också legat bakom projekt som Osynliga partiet, med koppling till Syndikalistiska ungdomsförbundet, som inför valet 2006 organiserat förstörde valmaterial från främst Centerpartiet men även andra partier.

Ingen har väl heller glömt Göteborgskravallerna då vänstersinnade drog runt på Göteborgs gator för att hindra ett EU-toppmöte från att äga rum. Privat och allmän egendom för enorma summor förstördes för att vänstern skulle få leka revolutionärer några dagar.

Tider förändras – våldet består

Jag skulle kunna fortsätta att lista exempel på vänsterns beteende i Sverige. Det känns dock lite överflödigt. Alla vet hur vänstern arbetar. Dagens Nyheter som fick sin redaktion ockuperad tar nu för tiden in ockupanterna på sin redaktion. Centerpartiet har blivit stödparti åt sossarna tillsammans med Vänsterpartiet. Våldsvänstern har sakta men säkert omhuldat EU-tanken som en del av det globalistiska projektet. 

Men även om saker och ting förändrats en aning så är vänstern alltid vänstern. De har ett inbyggt behov av att förstöra och förfula. Det här vet naturligtvis vänstern också om även om de då och då låtsas annat.

Anders Lindberg presenterar whataboutism

Därför var det befriande att läsa Anders Lindbergs artikel ”Högerpopulister byter järnrör mot offerkofta” som publicerades lördagen den 16 januari. Som så mycket annat i journalisternas värld just nu kretsar den naturligtvis kring Kapitolium. 

Anders Lindberg har en historieuppfattning där han tror att hela det amerikanska inbördeskriget handlade om slaveriets vara eller icke vara. Man får anta att det är ofrånkomligt om man bygger sina historiekunskaper på filmer från Hollywood. Den biten kan lämnas därhän.

Lindberg går sedan vidare och berättar för läsarna om ”whataboutism”, det vill säga det som man skulle kunna säga att jag inledde den här artikeln med, att tala om vad vänstern alltid ägnar sig åt när de försöker göra en jättegrej av en enskild händelse. Lindberg tar upp detta för att avväpna motståndarna och göra klart att nu pratar media om ”stormningen av Kapitolium” och då ska man inte komma och prata om hur Antifa för inte så länge sedan försökte storma Vita Huset eller om hur invandrardemonstranter i dagarna ockuperade en polisstation i Bryssel. Den som vill prata om sådant hänger sig åt whataboutism och det är inte välkommet.

Lindberg menar att man inte ska prata om vad andra har för sig för högern är värst. Det är, skriver Lindberg, bara den ena sidan som har våldskapitalet att storma kongressen, därför inte inte alla lika goda kålsupare.

Inte samma skrot och korn

Vän av ordning skulle kunna peka på det unika i att Trumpanhängare bryter mot lagen på detta sätt och att polisen därför blev tagen på sängen. Jämför vänsterns kravaller med stormningen av Kapitolium och man kan snabbt konstatera att skillnaderna är enorma. Trumpanhängarna gick runt i lokalerna och tittade, några tog med sig någon souvenir men men man förstörde inget. 

Tänk motsvarande händelse med vänstern. Det hade klottrats och förstörts. Fyrverkeripjäser hade avlossats i lokalen och man hade förstört så mycket man kunde. Men polisen hade varit förberedd och därför hindrat dem från att komma in. För polisen vet att det alltid blir våldsamheter när vänstern samlas.

Lindberg fortsätter sedan sin ledarartikel med att skriva att i Sverige är det samma sak som i USA. Nu har han förvisso inga exempel på hur ”högerextremister” stormat exempelvis riksdagshuset men han pekar på att den ”högerextrema nätrörelsen hotar, skrämmer och tystar folk”.

I Lindbergs värld är ”stormningen av Kapitolium” den yttersta våldshandlingen. Hans socialdemokratiska kollega Morgan Johansson har jämfört det med 11 september. Och detta i sin tur är jämförbart med att det sitter människor på Facebook som har en revanschlusta mot eliten, enligt Lindberg.

Ja till polarisering

Anders Lindberg tar i sin artikel inte avstånd från våld som politisk metod. Han försöker istället sätta agendan genom att hävda att alla som vill sätta händelserna i USA i ett större perspektiv hänger sig åt whataboutism och att de därigenom diskvalificerat sig från att vara med i debatten. Jämförelser sysslar bara högerpopulister med sedan de lade ifrån sig järnrören. 

Diskussionen om polarisering har varit på tapeten ett tag. Eftersom det främst är vänstern som hänger sig åt sådant har Anders Lindberg några ord att säga om det också. Han skriver att ”stormningen av Kapitolium” inte i första hand är ett resultat av polarisering utan att radikalisering och visar att delar av högern inte längre stödjer demokratin. Han menar också att det inte handlar om polarisering att säga att rasism och vit makt-rörelsen är något dåligt utan att det handlar om att stå upp för människovärdet.

Så arbetar en konstnär inom ordvrängeri. Polarisering är något dåligt men att angripa folk som tycker fel är inte polarisering. Därför kan man alltid angripa alla som inte är sossar eller kommunister. Det är inte polarisering utan handlar om människovärdet.

Vänstern som alltid använt de metoder de nu beskyller Trumpanhängare och Sverigedemokrater för. Paroller som ”antifascism är alltid självförsvar” som Lindberg nu framförde med andra ord ursäktar i deras värld allt. Man får kasta sten på Sverigedemokrater eller storma deras årsmöte eftersom det handlar om att stå upp för människovärdet. Man får beskylla dem får sådan verksamhet man själv ägnar sig åt, för människovärdets skull.

Rasister och vit makt-anhängare (dvs Trump och Sverigedemokraterna och många fler) har nämligen inget människovärde.  Det är vad vi får veta när vi läser Aftonbladet.

Vill du läsa mer sådant här? Teckna en prenumeration på Nationalisten, Sveriges enda nationalistiska tidskrift. Den kommer ut en gång i månaden och du väljer själv om du vill få hem den tryckta upplagan eller bara läsa den digitalt.

(Visited 460 times, 1 visits today)
0
Vi vill veta vad du tycker! Lämna en kommentar!x
()
x
Share This