Skriven av 09:44 Krönika

Att hålla sig vaken vid regeringsombildningen

I dag ombildades regeringen. Det kan inte ha varit ett lätt jobb för Löfven att stoppa in Märta Stenevi i en regering som vill framstå som seriös.
Clown

Jag sitter och skriver dessa rader medan jag lyssnar på Stefan Löfven som presenterar sin nya regering. Eller så speciellt ny är den inte. Två miljöpartister har lämnat sina uppdrag och därför har Löfven varit tvungen att möblera om lite bland de miljöpartistiska ministrarna.

Nya miljöpartistiska ministrar

Länge har Socialdemokraterna försökt markera sin plakatfeminism genom att ha en kvinna som vice statsminister. Eftersom Socialdemokraterna och Miljöpartiet har regeringen tillsammans borde därmed Märta Stenevi träda in som den helt innehållslösa titeln vice statsminister. Men kanske är det hennes korta karriär inom politiken som gör att Löfven inte finner henne lämplig, eller så är det den direkt galna uppsynen hon har, det riktigt strålar galenskap om henne. Oavsett vad det beror på så blir hon inte vice statsminister.

De nya miljöpartistiska uppdragen ser ut så här:

  • Per Bolund: Miljö- och klimatminister och vice statsminister
  • Märta Stenevi: Jämställdhets- och bostadsminister
  • Per Olsson Fridh: Biståndsminister
  • Åsa Lindhagen: Finansmarknadsminister

När jag kommit så här långt i texten är det Åsa Lindhagens tur att prata. Innan har Bolund talat om sitt uppdrag och sagt att han har den viktigaste ministerposten. Märta Stenevi har berättat att kvinnors och mäns löner måste vara samma och att vi ska sluta köra bil och Olsson Fridh pratade om något jag glömt, medan jag missade vad Lindhagen sa för att jag skrev detta stycke. Strunt samma. Det är tråkigt och floskelrikt.

Märta Stenevi överträffar det mesta

När jag lyssnat lite på vad de säger och sett hur Löfven valt att sortera in miljöpartisterna så blir jag mer oh mer säker på att Löfven inte vill ha med Märta Stenevi. Och vem kan lasta honom? Hon inte bara ser galen ut, all den galenskap hon utstrålar kommer ut varje gång hon öppnar munnen. Hon låter som en tonårig som vill förändra världen efter att just ha bytt de pedagogiska barnprogrammen mot böcker av Michail Bakunin, Michael Moore och Noam Chomsky och därför vet hur hela världen fungerar.

Hon låter som en Mona Sahlin på ecstasy när hon babblar på om allas lika värde, att alla är svenskar, att samhället är präglat av kvinnoförtryck, att Sverigedemokraterna har bruna rötter och så vidare. De framträdanden hon har gjort, inte minst på sociala medier, sedan hon valdes till Miljöpartiets språkrör uppvisar en floskelmaskin utan dess like. Att se henne tala är som att titta på en nedklottrad tegelmur. Det är färgglatt och fullt av budskap men man vet att bakom finns bara en tråkig röd vägg som egentligen inte betyder någonting.

Det är därför också lätt att förstå varför miljöpartisterna valt henne till språkrör. På många sätt är hon Per Bolunds motsats. Bolund ger ett städat intryck, han är en slipad politiker som för sig som vore han en kloning av Carl Bildt där man missat att få med små giftiga underfundigheter. Stenevi är inget av detta. Hon skulle kunna ställa sig i talarstolen i batikklänning och barfota börja dansa regndans och inte alls förstå varför övriga riksdagsledamöter inte hängde på.

Betyder ingenting

Märta Stenevi kommer nog att bli föremål för mången munterhet i framtiden. Att göra henne till minister är lite som att göra en elefant till föreståndare för en glasbutik. Nog om henne.

Jag försöker tänka på hur regeringsombildningen kommer att påverka svensk politik. Det kommer den inte. Det står också ganska klart när pressen får ställa sina frågor. Några få pliktskyldiga frågor om någon av de nya ministrarna brutit mot coronarestriktionerna och varför det blev en manlig vice statsminister kom men sedan vill media prata om hur stabilt januariavtalet är. Sedan kommer inga fler frågor. Inte ens journalisterna bryr sig.

Makten ligger i första hand hos Socialdemokraterna och med januariavtalet är det mesta redan fastslaget. Märta Stenevi som vill förändra världen kommer snart att upptäcka att hon mest är där för att emot utredningar och fronta beslut som från början kommer från Liberalerna. Sådan är politiken.

Jag ångrar att jag tittade på presskonferensen. För att komma från regeringen var den möjligtvis inte lika tråkig som de brukar vara, men desto mer innehållslös och ointressant. Presskonferensen är slut. Jag känner någonstans att jag, genom att jag fortfarande sitter och skriver, just nu är den enda människan i hela världen som bryr mig. Alla andra har gått vidare. Det är dags att jag gör det också.

Vill du läsa mer sådant här? Teckna en prenumeration på Nationalisten, Sveriges enda nationalistiska tidskrift. Den kommer ut en gång i månaden och du väljer själv om du vill få hem den tryckta upplagan eller bara läsa den digitalt.

(Visited 263 times, 1 visits today)
0
Vi vill veta vad du tycker! Lämna en kommentar!x
()
x
Share This