Skriven av 14:41 Krönika, Ur papperstidningen

Att stå upp för tro och tradition är självklart

i välkomsttexten till nummer tre för året sätter redaktören tonen för temat som denna gång är tror och tankeliv för fria svenskar.

UR NATIONALISTEN NR. 3 / 2021 | När jag påbörjade mitt engagemang i den nationella oppositionen fanns det en del saker som var självklara. För det första var det vikingar och asatro som gällde. För de andra var kristendom fienden. Detta omfamnade vi alla. Tänka sig att jag sedan skulle vara med och riva ned denna mur. Något jag är stolt över kan tilläggas.

Innan 1960-talets vänstervåg var det självklart att den nationella oppositionen vilade på kristen grund. Visst fanns det somliga som inte skrev under på det, men i det stora hela var man överens. Efter 1960-talet däremot, då blev det annat ljud i skällan.

Vänsterns attacker mot tro och tradition skakade också nationalismen i grunden. Att ett intresse väcktes för vår hedniska tro var positivt, att sådant som ateism började omfamnas var illa. Man drogs med av tidsandan och det andliga – metafysiska – fick stryka på foten. Det gjorde vår rörelse fattigare och sämre lämpad att utföra sitt arbete. Oavsett vilken positiv folktro man omfamnar (eller om man konstaterar att man intet vet men håller dörren öppen) är det bättre än alternativet. För det är som Fjodor Dostojevskij skriver: ”utan Gud är allt tillåtet”.

Det här är en prenumerantexklusiv artikel. För att läsa den måste du teckna en prenumeration eller logga in. Du kan välja om du vill få hem tidningen i brevlådan eller bara läsa den digitalt.

(Visited 56 times, 1 visits today)
0
Vi vill veta vad du tycker! Lämna en kommentar!x
()
x
Share This