Skriven av 14:41 Kultur, Ur papperstidningen

Gud är nationalist

Gudlösheten som blivit ett kännetecken för vår tid är vare sig naturlig eller självklar. Tvärtom är det en farlig avvikelse och något vi måste komma till rätta med. Däremot är det inte så att dagens godkända religiositet är den vi skall omfamna.

UR NATIONALISTEN NR. 3 / 2021 | Det hände på ön Birka på 850-talet. På den här tiden hade kristendomen börjat missioneras i vårt land. Till exempel i form av munken Ansgar från biskopsdömet Hamburg-Bremen. Han slog sig ner i Birka och omvände några själar från hedendom till kristendom. Då uppkom idén att man skulle låta gudarna avgöra huruvida denna missionsverksamhet var av godo.

Man beslöt att hålla ett spådomsevent. Man rådfrågade gudarna genom ett slags lottdragning. Och resultatet blev att Makterna sa ja. Makterna var vänligt instämda till den nya lära som Ansgar predikade.

Sveriges rådande gudamakter, åkallade genom ett orakel, tillfrågades om kristen mission fick förekomma. De svarade ja.

Detta torde indikera att hedendom och kristendom är kompatibla.

Det finns därmed inga religionsstrider i ”astralsfären” – i den öververkliga dimension ”bortom” där gudarna lever. Den dimension som styr och influerar oss.

Detta vill vi hävda. Och vi gör det även med vetskapen att kristendomens fortsatta frammarsch i Sverige bröt den anda av samförstånd som rått på Birka. Den omvändelse- och kristningsverksamhet som vårt land erfor under 900- och 1000-talet var en ibland beklaglig historia med inslag som nerhuggna offerlundar, bränning av gudabilder och annan blasfemi. 

Utan att förtiga detta anser vi ändå att hedendom/asatro kan samexistera med kristendom.

Undertecknad har till exempel inga problem att samma dag läsa utdrag ur Eddan och Bibeln. Både Ragnarök och Johannes uppenbarelse ger till exempel prov på samma sköna undergångsstämning, följt av en ny världs födelse på slutet.

Men även bortom vårt eget kultbruk hävdar vi: svensk nationalism behöver både asatro och kristendom. Något slags borgfred borde kunna råda mellan dessa två läror. Det vill säga det ska inte vara någon stel, tillkämpad synkretism. Men ett ömsesidigt erkännande av den andres existensberättigande torde vara möjligt.

Nåväl, vi ska inte ägna denna text åt att vädja. Går inte denna union, borgfred och samverkan att få till stånd så okej. Men låt det vara sagt: undertecknad är i sitt privata kultbruk både idkare av forn sed och kristendom. Han drar kraft ur både kristna och hedniska realiteter. Såsom att gå in i kyrkor och meditera lite privat. Samt att uppsöka hedniska fornlämningar.

Men detta handlar om mer än någons privata kultbruk. 

Men här behöver man inte starta helt från noll. Den broslagning som antyds (överbryggningen kristet-hedniskt), denna process har andra tänkare varit inne på.

Man kan här nämna Guido von List, en av den moderna asatrons grundare på 1800-talet. Han var skolad i kristendomens metafysik och ansåg att den även kunde ge vissa mönster för tolkningen av asatron. Som detta med treenighet; alla religioner har tre-delade mönster i sig. Såsom hinduismen  med Brahma-Vishnu-Shiva, den så kallade trimurti som skapar, upprätthåller och utplånar världen i återkommande cykler. Och asatron med Oden, Tor och Frej (eller andra trojkor) som fokus för kulten. Således är kristendomens treenighet (Fadern, Sonen, den Helige Ande) inte den enda treenigheten. Den är bara ett exempel på hur alla religioner tenderar att forma en sådan, utifrån ett mer grundläggande mönster.

Vad gäller von List så ansåg han vidare att asatroende germaner av i dag, såsom hans österrikiska fränder, borde söka sig till den lutherska kyrkan och överge katolicismen, eftersom lutherdomen var mer arisk än den sydländska katolicismen. Detta främst för erhållande av tjänster såsom dop, giftermål och begravning.

Så nog kan man påstå att lutherdomen har sina rejälare sidor, tilltalande för nationalisten. Här kan vi även se på självaste grundare av det hela, Martin Luther.

Det här är en prenumerantexklusiv artikel. För att läsa den måste du teckna en prenumeration eller logga in. Du kan välja om du vill få hem tidningen i brevlådan eller bara läsa den digitalt.

(Visited 278 times, 1 visits today)
0
Vi vill veta vad du tycker! Lämna en kommentar!x
()
x
Share This