Skriven av 08:26 Kultur, Sverige, Ur papperstidningen

Den fria bondestammens författare

Vilhelm Moberg har blivit aktuell igen i samband med att Utvandrarna filmatiseras på nytt. Nuförtiden är han framförallt känd för den storartade Utvandrarsviten, men ibland lyfts han också fram som en modig antinazist och vänsterorienterad samhällskritiker. Här krävs nyansering.

UR NATIONALISTEN NR. 6 / 2021 | Bilden av Vilhelm Moberg som en stridslysten intellektuell – nästintill aktivistisk – vänsterman är i allra hög grad en ensidig propagandabild, målad av krafter som tjänar på att göra honom till ”sin”. Den bilden saknar dock viktiga nyanser, vilka avslöjade fördjupar och förklarar denna svenska författargigant.

Blod och jord

Vilhelm Moberg föddes 1898 i ett soldattorp i södra Småland. När han kommit upp i skolåldern flyttade familjen till moderns barndomshem, en mindre bondgård i byn Moshultamåla. Moberg gick i skola mellan sju och tretton års ålder. Grundskoleutbildningen var bara sex år vid denna tid och gavs endast under fyra av årets tolv månader. I övrigt arbetade han. På familjens bondgård fick han hjälpa till med allehanda sysslor, vilket gav honom praktisk erfarenhet av både jord- och skogsbruk.

Under barndomen arbetade han även med att bära ved vid Modala glasbruk. Dessa värv var emellertid inte något han ville fortsätta med i vuxen ålder. Han hade tidigt ett brinnande intresse för att läsa. Snart började han att skriva själv också. Vid tretton års ålder blev han publicerad för första gången, när han deltog i en novelltävling i en ungdomstidning. Snart blev han regelbunden skribent i tidskriften Såningsmannen och i lokaltidningen Smålandsposten. 

Under ungdomsåren gick han in i socialdemokraterna och blev även aktiv i nykterhetsrörelsen. Snart vidareutbildade han sig några klasser i läroverk och på en folkhögskola. Efter studierna arbetade mellan 1920-1927 som journalist vid olika landsortstidningar. Hans intresse för att skriva tog allt mer av hans tid i anspråk och när han efter genombrottsromanen Raskens från 1927 fick ekonomisk möjlighet att verka som författare på heltid som tog han chansen. Moberg blev en produktiv författare och släppte många romaner med småländska motiv. I flera av dem lyfter han upp sin hembygd och livet på landsbygden. Andra hade historiska motiv. En historisk roman som fick stor uppmärksamhet var Rid i natt! från 1941. Rid i natt! utspelar sig vid mitten av 1600-talet i Mobergs hembygder i Värend. De tidigare fria bönderna i Brändebols by har under tvång blivit skattepliktiga till den tyske baronen Klewen. De som inte kan betala skatt kallas till dagsverke på Klewens herrgård. Bonden Svedje vägrar emellertid och tvingas gå till skogs som fredlös. Snart organiserar han ett bondeuppror för att värna friheten gentemot den främmande makten. När romanen kom ut 1941 sågs den som kontroversiell. Den betraktades som historiskt förklädd kritik riktad mot det nationalsocialistiska Tyskland och ett ifrågasättande av den svenska regeringens neutralitets- och eftergiftspolitik. Kritiken var dock inte värre än att de tyska ockupationsmyndigheterna tillät att romanen kom ut i Danmark där den efterfrågades. Inte heller andades Mobergs litterära produktion i övrigt någon ”antinazistisk” hållning, tvärtom hade han under 1930-talet stora försäljningsframgångar i Tyskland. Hans böcker sågs som exempel på Blut-und-Boden-litteratur som låg i överensstämmelse med den nationalsocialistiska världsåskådningen.

Det här är en prenumerantexklusiv artikel. För att läsa den måste du teckna en prenumeration eller logga in. Du kan välja om du vill få hem tidningen i brevlådan eller bara läsa den digitalt.

(Visited 172 times, 1 visits today)
0
Vi vill veta vad du tycker! Lämna en kommentar!x
()
x
Share This